La Carrera Panamericana är ett av de största loppen genom tiderna. I slutet av 40-talet när Mexico hade byggt klart sina landsvägar, ville myndigheterna visa upp dem för omvärlden. De utlyste ett landsvägslopp från södra till norra delen av Mexico, totalt 3114 kilometer. Denna sträcka kördes utan avstängning, skydd eller några regelrätta stopp. Vis av mina år i loppet, fanns det säkert inte mycket regler heller. Första loppet gick av stapeln 1950 och blev en succé. Alla de stora, både bilmärken och förare var där.
Loppet kördes fram till 1954. Myndigheterna menade att då hade loppet gjort Mexico och dess vägar berömda och det behövdes inte mer. Inofficiellt var det nog på grund av de dödsfall som inträffade sista året som bidrog till att loppet lades ner.
1988 var det en grupp amerikanska och mexicanska bilintresserade killar som startade upp loppet igen. Sedan dess har det körts med varierande antal deltagare.
Här är ett kort urklipp från en biltidning då det begav sig.
Original writing by James K. Lamona AUTO SPORT Review, United States, March of 1953.
The 3114 km mexican road that stretches south to north from Tuxla to Juárez is, according to Alfred Neubauer, a combination of Tripoli's Grand Prix. the italian "Mille Miglia", the german "Nurburgring" and the Le-Mans 24 hrs. Herr Neubauer should know, for it was under his leadership as the Competition Director of Mercedes Benz German Teams that they defeated the most formidable english, italian and french participants in europe for the last 25 years.
Exactly, what makes The Mexican Road Race so tough? It is a combination of several things. The race begins on a tropical climate, where the temperature is high and humid and continues along a road that goes from sea level to a suffocating 3 thousands meters altitude! Temperature variations go from 34 celsius degrees to almost 2 degrees before freezing all in just 72 hours.
Even the most careful motor tuning, carburetion tests and spark plug selection need alterations every 160 km approximately. Motors that ran miraculously at 1000 mts sounded almost dead at 3000, and drivers that refused to change cooler spark plugs, soon realized after Durango the importance of this.
The Mexican Race was very though for the drivers as well as for the equipment. The road is paved with a mixture of volcanic ash and this substance that is highly abrasive will turn a perfectly new passenger car tier to a worn out one in a 1000 km distance.
